Stockholm. Big city. Bright lights. Love.
Jag har så mycket tankar och åsikter om denna stad, allt är positivt förutom en, och det är att detta inte är mitt 'hemma'. Folk säger att "Jamen, du har ju testat & nu vet du att Stockholm kanske inte är för dig." FEL, Stockholm är för mig, Stockholm är som gjort för mig. Jag älskar Stockholm. MEN, jag älskar inte det faktum att det är så långt borta. Borta från hemma, hemma som är bra, hemma som är tryggt & faktiskt helt underbart. Och nej, jag tycker inte att Alvesta/Växjö är underbart.

Men, hemma, hemma i soffan med hela familjen samlad - DET är hemma. Hemma är dom man tycker om. Hemma är en lukt, hemma är en känsla, hemma är en person, hemma är något som ingen kan ta ifrån en. Jag är kluven, jag vet inte vad jag vill göra. Ena dagen så älskar jag att bo här, älskar att just jag bor här. Och andra dagar så vill jag bara komma närmare hem. Jag vill inte bosätta mig i Alvesta/Växjö, iallafall inte ännu. Jag vill vara borta men ha hemma inom räckhåll. Jag vill att någon gör beslutet åt mig, men så enkelt är det inte tyvärr. Jag står vid ett vägskäl och inom några månader måste jag ha bestämt mig för vilken väg jag ska ta.