Det känns emellanåt så jävla ofattbart. Du är borta & du kommer, på riktigt, inte tillbaka längre. Ser du ens mig? Undrar du hur jag har det? Ler du när det går bra för mig? Finns du, någonstans? Alla tusen frågor, dom äter upp mig, tär på mig. Förstör.


Kom tillbaka, det är det enda jag ber dig om.