Första julen utan dig. Första julen som jag inte köper massa böcker & slår in. Första året utan ytterligare en fantastisk julklapp från dig. Första julen utan det traditionella telefonsamtalet. Vissa dagar blir man mer påmind om vad man inte längre har, eller ska jag säga vem. Jag tänker på dig, varje dag, jämnt. Jag kommer älska dig & sakna dig tills den dagen jag dör. Du var fantastisk, enastående & så jävla älskad. Att du inte är här idag, det är overkligt. Man har en syn på livet, hur det ska vara, hur man alltid gjort. Tills allt slås i spillror och hela världen är på sne. Och min värld, den är på sne, på sne utan dig. Varje dag önskar jag att jag vaknar upp & att allt bara vart en fruktansvärd dröm. Men jag antar, antar att det är dags för mig att inse att verkligheten ser ut såhär. En verklighet som jag inte valt. En verklighet som jag inte önskar min värsta fiende. Man kan inte ändra det som hänt, även om jag önskar det varje dag.